Pirjo Kukkosen kirja on ilmestynyt!

huhtikuu 9, 2009 11:33 | Kategoria(t): Tapahtumia | Jätä kommentti

19.3.2009 Minna Canth-päivänä ilmestyi:

Pirjo Kukkonen:
Det sjungande jaget. Att översätta känslan och själen. Den lyriska
samlingen Kanteletar i svenska tolkningar 1830-1989.
Acta Semiotica Fennica XXXI ISBN 978-952-5431-27-8. Helsinki 2009, 320 p.

Teosta voi tilata:
http://www.isisemiotics.fi/publications.html tai
maija.rossi(at)isisemiotics.fi

Takakannen esittelyteksti:

Medan Elias Lönnrots (1802-1884) Kalevala (1835, 1849) är det stora finska nationaleposet som gett den historiska, folkloristiska och mytologiska forskningen ett outsinligt omfattande material, fängslar däremot den lyriska samlingen Kanteletar (1840) med sin spontanitet och hela sin känsloskala, med sin glädje, sin lekfullhet, sin humor, sin ironi men främst av allt med sin sorg och saknad. Medan nationaleposet Kalevala flyter fram som en bred episk och mytologisk flod, är den lyriska samlingen Kanteletar vardags- och brukslyrik. Det sjungande jaget, det jublande jaget och det sörjande jaget speglar sitt liv och sin vardag i en ständig dialog mellan det inre och det yttre landskapet.

Kanteletar (1840), som omfattar 652 sånger, behandlas här i svenska tolkningar under perioden 1830-1989. Redan på 1830-talet publicerades de första svenska tolkningarna av Kanteletar i olika tidningar, och år 1839 gav B. O. Lille ut ”Flickors sånger” (Bok II: 1-59). Bland 1800-talsöversättarna finns Lönnrot själv, H. Kellgren, J.L. Runeberg, J.V. Snellman, Fr. Cygnaeus m.fl. Joel Rundt gav ut Sjuttio sånger ur Kanteletar år 1937. Den senast utkomna samlingen på svenska är Marita Lindquists, Ole Torvalds och Thomas Warburtons Visor och ballader ur Kanteletar (1989) med 125 tolkade sånger av de 652 sångerna.

Kanteletar representerar den poetiska genren folkdikten, la poësie populaire, som avspeglar den nationalromantiska tanken om folkdiktningen som en ”själens grammatik” så som J. G. von Herder (1744-1803) beskrivit den. I Kanteletar-sånganalysernaär det frågan om att översätta och tolka känslan och själen till svenska och lyssna på det sjungande jagets olika röster. Den semiotiska översättningsanalysen fokuserar på översättarnas röster genom att kommentera två huvudsakliga företeelser som avspeglar Kalevala-språket och âmetriken: all itterationerna och parallellismerna vilka återspeglar det som Julia Kristeva kallar chora, den livgivande rytmen.

Omslagsbild Pekka Halonen (1865-1933): Nainen veneessä, Kvinna i båt, 1924 Grafisk design: Päivi Talonpoika-Ukkonen, Universitetsförlaget

Boken kan beställas på adressen: www.isisemiotics.fi

det_sjungande_jaget_etukansi_web

Mainokset

Jätä kommentti »

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Vastaa

Täytä tietosi alle tai klikkaa kuvaketta kirjautuaksesi sisään:

WordPress.com-logo

Olet kommentoimassa WordPress.com -tilin nimissä. Log Out / Muuta )

Twitter-kuva

Olet kommentoimassa Twitter -tilin nimissä. Log Out / Muuta )

Facebook-kuva

Olet kommentoimassa Facebook -tilin nimissä. Log Out / Muuta )

Google+ photo

Olet kommentoimassa Google+ -tilin nimissä. Log Out / Muuta )

Muodostetaan yhteyttä palveluun %s

Luo ilmainen kotisivu tai blogi osoitteessa WordPress.com.
Entries ja kommentit feeds.

%d bloggers like this: